svanö.se grönblåröd
Välj färg här
 26 september 2017 kl 11:14 (lokal tid)
vit
vit vit vit

"Ådalens pärla"



"Vindstilla kvällar speglade sig ön i sundet, med röda kajer och vita hus, med den gula brädgården och de gröna träden, med båtar och ekor och såghusets skorsten, som pekade rätt ner i ett solljust djup utan botten, över vilket lugna, vida vattenvirvlar stundom strök utan att grumla eller rubba bildens balans"

Ur Birger Normans Ön,1977

Flygfoto över Svanö ca 1920. SCB:s arkiv.
Flygfoto över Svanö ca 1920. SCB:s arkiv.

Mitt i Ångermanälven, några mil från Härnöbukten steg Svanö upp när inlandsisen lämnat Sverige. Ön har haft många namn och den omnämns först i skrift 1589 som Sunnanön. Enligt Jubileumsboken ”Svanö aktiebolag 1867-1917”, utgiven av Svanö aktiebolag var Svanö i äldre tider föremål för bosättning och rentav bland de tidigast befolkade orterna i landskapet. Av någon anledning blev Svanö dock tidigt en ödesby i slutet av 1300-talet. Kanske var det Digerdöden som slog ut befolkningen eller så fanns det helt enkelt inte tillräcklig försörjning på ön.

Under 1600- och 1700-talet låg ön så gott som öde. Svanö betraktades endast som en utjord. Men i och med den växande sågverksindustrin i norra Sverige på 1800-talet fick sågverksjättarna upp ögonen för öns fördelaktiga placering. 1867 byggdes ett enormt sågverk på öns västra sida och svanös verkliga storhetstid tog sin början. Arbetskraften till jättesågverket invandrade till ön och befolkningen steg i rask takt. Runt sekelskiftet byggdes öns första skola och 1907 byggde Svanö aktiebolag en massafabrik på öns nordvästra sida. År 1914 bodde och arbetade inte mindre än 1500 människor på den tre gånger två kilometer lilla ön. Detta år föddes även svanöskalden Birger Norman.

Flygfoto över Svanö sulfitfabrik 1916. NCB:s arkiv.
Flygfoto över Svanö sulfitfabrik 1916. NCB:s arkiv.

När Svanö blomstrade som mest fanns på ön konsumbutik, mjölkbutik, Folkets Hus med kafeteria och biograf som visade film flera gånger i veckan, postkontor, två skolor, sjukstuga, maskintvättstuga, bagarstuga, fotbollsplan, tennisplan samt flera badplatser. Det sociala livet var mycket rikt och på Folkets Hus anordnades det stora danser och bingo dit folk från hela trakten kom. Ett aktivt föreningsliv växte fram och många var de som var fackligt aktiva. Svanö Folkets Hus var beryktat för dess häftiga politiska möten där kommunister och sossar drabbade samman i diskussioner till långt in på småtimmarna. Det var en stridig tid på 30-talets Svanö med ständiga strejker och lockouter om vartannat. Detta tärde såklart på hushållskassan och många av öns ungdomar som lämnade den sexåriga skolan fick börja vuxenlivet som arbetslös. En anonym utflyttad svanöbo skriver i Nya Norrland i mitten på 1970-talet:

”Vår gemensamma samlingsplats blev kaféet på Folkets Hus där vi satt från morgon till kväll och dryftade dagsläget såväl inom som ute i världen. Vi delade emellanåt broderligt på en kanna kaffe och en cigarett kunde delas på hur många som helst, huvudsaken var att alla fick varsitt bloss. Kamratskapet mellan oss arbetslösa grabbar var alltid den bästa, vi befann oss samtliga i samma situation. När möjligheterna slutligen började skönjas till arbete på Svanö hade de flesta redan hunnit lämna ön. Därför finns det idag många svanöbor spridda runt hela vårt land. Men trots att de flesta nu börjar grånas av ålder har nog ingen glömt sin barndoms ö.”

Den stora industriepoken på Svanö fick sitt slut 1966. ”Strax efter klockan halv tolv tisdagen den första november producerades den sista massabalen vid Svanöfabriken” skriver Nya Norrland. Fabriken blev därmed exakt 60 år. I och med nedläggningen började ön tömmas på människor. Husen som 1966 svarade för Sveriges högsta bostadsstandard lämnades åt sitt öde och många jämnades med marken i och med kommunens rivningshysteri i början av 70-talet. 1975 återstod endast 269 invånare på ön.

Under senare delen av 1970-talet fick dock ön återigen ett uppsving om än inte jämförbart med fabrikseran. En vägbank byggdes mellan Sandö och Svanö och färjförbindelsen lades ner. Många familjer med anknytning till Sidas U-centrum på Sandö flyttade till ön och aktiverade sig i föreningslivet. Folkets Hus fick återigen en central roll och kulturlivet blomstrade med danser, teatrar och musikfester. Ett behandlingshem startade på Korpberget vilket betydde än fler inflyttade. Sida flyttade i december 2001 från Sandö till Härnösand och det är självklart ett stort avbräck för både Svanö och Kramfors. I dagsläget har Svanö ca 150 invånare och inte mindre än 11 aktiva föreningar. Företagslivet har också återigen börjat växa.

Sammanställt av Ivan Strömberg

Källa: ”Byns själ” av: Ingrid Norberg, Mikael Ekblom och Cecilia Reuterskiöld, 1999

KALENDARIUM
18 oktober 2017
Bio: Kungens val

NYHETER
3 juli 2017
?TERBRUKSSYJUNTAN

3 juli 2017
ASYLJUNTAN

27 januari 2017
"ASYLJUNTA"

SVANÖVÄDRET
Källa: SMHI

BUSSTIDER
Nästa avg.
Nyadal - Svanö 12:30
Svanö - Lunde 12:45
Hela busslistan >>

Copyright © Svanöföreningarna 2004 / info@svano.se / Om svano.se Skapad av Grafico